Du är här: Hem / Kultur & fritid / Stadsmuseet Näktergalen / Fasta utställningar / Knut den stores mynt

Knut den stores mynt

Myntet återfanns vid utgrävningar på Båtsmansbacken i centrala Vimmerby 1939. Det är ett anglosaxiskt mynt av typen ”Quatre foil”. Dessa präglades i England bland annat av myntmästaren God mellan åren 1017 och 1023, då Knut den store var kung av England.

Det fanns hundratalet präglingsorter och tusentals myntmästare. Mynten som var av silver kallades penny. I England fungerade de som valörer och byttes ut med några års mellanrum för att undvika förfalskningar och piratkopior. I Sverige var det istället vikten som avgjorde värdet på myntet, tyngden låg oftast mellan 1,0-1,5 gram.

Knut den store föddes i Danmark cirka år 997 som son till Sven Tveskägg. Hans farfar var Harald Blåtand, den danske kung som har tillskrivits en betydelsefull insats för kristnandet av Danmark. Sven Tveskägg var missnöjd med faderns initiativ och ledde ett uppror mot Harald. Sven blev nu kung av Danmark och senare även Sydnorge. 1013 styrde han en vikingaflotta mot England och lyckades ta makten även där. Knut som följde med sin far på resan var då 16 år och redan en fullfjädrad vikingakrigare. När Sven Tveskägg dog år 1014 drog sig Knut den store från England hem till Danmark. Året därpå återvände han mot England med en stor flotta av svenska och norska vikingar. Efter långa strider mot engelske kungen Ethelred och hans son Emund, vilka båda dog, tog Knut den engelska tronen i besittning år 1016. Han gifte sig med Ethelreds änka Emma och de fick sonen Hardeknut. Samma år som Hardeknut föddes skickade Knut hem den danska vikingahären mot en ofantlig danagäld. Det vill säga den summa pengar/värdemetall som den danska hären krävde för att lämna England i fred. Från denna danagäld kommer de flesta av Knut den stores mynt som har hittats i Sverige.

År 1026 ägde trekungaslaget rum vid Helgeå i nuvarande Skåne. Här drabbade Knut den store av Danmark och England samman med Sveakungen Anund Jacob och hans svåger Olov Haraldsson av Norge. Anund Jacob hade 1022 efterträtt sin far Olof Skötkonung som kung i Sverige. Detta berömda sjöslag omtalades i både anglosaxiska ”annaler” och isländska källor och ansågs haft avgörande betydelse för gränsdragningen mellan de nordiska länderna. Knut avgick med segern och tog år 1028 makten även över Norge. Då Knut den store avled år 1035 i Shaftesbury i England var han kung över Norge, Danmark och England. Han begravdes i katedralen i Winchester i södra England.

Sidan granskad den 29 december 2015

Kontakt